Var ute på en promenad förut och jag kände hur lockande det var att bara börja springa.. Glömma allt och bara springa! Så fort jag bara kunde!

Jag kom ihåg min motivation för 7 månader sen.. Hur jag drömde om den kropp som jag egentligen har idag!

Men jag vet ju inte.. Jag ve inte hur jag ser ut och jag vill bara ha den där smala , fina kroppen som jag fortfarande har motivation kvar för.. Allt var så enkelt då.. Jag trodde att allt skulle bli bra! Jag trodde att jag skulle kunna gå ner lagom mycket och kunna se en smal fin kropp men oj så fel jag hade...

Det var INTE lätt och det var INTE lagom mycket!

Jag vet inte om jag ångrar allt idag!

Trots att jag fortfarande ser mig själv som tjock så trivs jag bättre med mig själv nu än för ett år sedan!

Det är helt sjukt, det ä rbara 4 månader kvar sen var det ett år sen jag fick diagnosen anorexia..

Jag kommer fortfarande ihåg när jag låg där i sjukhussängen och alla sa hela tiden ''pga av den sjukdomen du har'' osv.. Jag visste inte vad dem pratade om. Vilken sjukdom?

Till slut frågade jag dom: -''Vad pratar ni om för sjukdom''?

Svaret jag fick gjorde att min mage vred sig, hjärtat hoppade över ett slag och jag slutade andas..

-''Yasmine, du har Anorexia Nervosa''..

 

Såhär såg jag ut när jag började..

Jag ser mig fortfarande såhär om inte värre..