Välkommen till min verklighet
2013-05-10 //
Kategori: Allmänt
Ångesten kväver mina andetag som jag så förbryllat försöker få ner i mina lungor.
Det där kortet, den där spegelbilden.
Vill ni veta hur det är att vara jag?
Kolla er i spegeln 100 gånger och börja gråta, känn hur sjukdomen sprids i kroppen som ett virus och tar över dig.
Hur den sakta bryter ner varje liten bit av glädje och självförtoende. -''Hur kan du gå utanför dörren och se ut sådär, vara sådär fet och vidrig''.
Ensam i ett rum, det är då den är som värst. Ensamheten. Då attackerar den.
Väggarna krymper och du blir större. -''Nu har du chansen, träna bort allt det där fettet du har. Kom igen nu, sådär kan du inte se ut''.
Det jag nyss skrev formulerade jag på ett bättre sätt.
I själva verket är det inte snälla ord. Ingen peppning. Bara tvång. Bara hot.
När kalorierna räknas i min hjärna chockar jag mig själv.
Jag blir ett mattegeni.
Allt från ekvationer till volym skrivs upp på den svarta tavlan som sjukdomen så snällt ställt upp därinne.
Jag får ju inte glömma bort det. Nej nej. Jag får ju absolut inte vara mänsklig.
Och får jag någon gång vara nöjd med mig själv? Tycka att ett par byxor sitter bra på mig eller ens tycka att mitt hår ser bra ut?
Nej. Sjukdomen påverkar inte bara hur jag ser på min kropp. Den påverkar hur jag ser på allt.
Sjukdomen ser inte saker ur mitt perspektiv, jag ser saker ur sjukdomens perspektiv.
Jag vill bli frisk men har nu hamnat i en dvala där sjukdomen stampar ner på mig bara för att jag för en gångs skull håller på att vinna.
Hur ska jag stå emot?
Hur ska jag orka stå emot?
Välkomen till min verklighet.
Kommentarer
-
Kämpa på, kämpa på! låt den inte vinna över dig, du är starkare än den, du måste tro på dig själv/ a
Philippa
Kämpa på Yasmine, du klarar det här! Just nu känns det svårt men tänk på att du har jätte många människor som älskar dig och som finns här för dig, det bara att komma och prata! Jag älskar dig!
Trackback